Ursäkta röran - jag bygger bo!

Vad gör man då som blivande hundägare när det är 6 dagar kvar tills valpen kommer hem? Om man är som jag så boar man. Förbereder, handlar, städar, valpsäkrar och nojjar. För nojjar, det gör jag faktiskt en del. Jag har listor utspridda lite runtom i hemmet där jag skriver upp saker jag måste fixa innan Tildas hemkomst men trots listorna kan jag emellanåt bli orolig att jag glömt något. Det är baksidan av dom där listorna - tänk om man glömmer bort att skriva upp något viktigt? I dom lägena av lite lätt totalpanik brukar jag intala mig själv att om det är något tillräckligt viktigt jag missat så kommer jag märka det i sinom tid. Det viktigaste är ju trots allt att Tilda får mat och vatten, att hon har någonstans att sova, att jag köpt bajspåsar (vilket väl är mest viktigt för min egen trevnads skull) och att det finns leksaker för henne att leka med och bita på. Med tanke på att jag har en hel back full med saker till henne redan så tror jag att min oro är obefogad ;-)

Min hjärna verkar dock tycka annorlunda, eller så finner den någon form av nöje i att skrämma upp mig. Inatt drömde jag nämligen att jag hade med mig lilla Tilda till några bekanta. Tilda var i drömmen inte alls en kontaktsökande valp, hon ville helst springa runt och undersöka saker helt på egen hand och med jämna mellanrum försvann hon. Det var omöjligt för mig att hålla reda på henne och till sist hade jag ingen aning om var hon var. På grund av denna mardröm har jag sovit sådär inatt men jag hoppas att jag inte har börjat drömma sanndrömmar såhär på äldre dar. Visst ser hon väl ut att gilla mig på bilden här nedanför? ^^


Nu är det mesta fixat inför lillans hemkomst. Hennes korg är bäddad och matskålarna står på plastunderlägget i köket. Halsband och koppel är inköpt och första leveransen foder får jag förhoppningsvis hem imorgon. Imorgon ska jag och mamma även jämföra försäkringsalternativ. Det ända som fattas nu är Tilda. Men 6 dagar går väl ganska fort? Speciellt när man längtar.